Ekogarden

Tjo. Sitter nu här ensam i mörkret i min lägenhet och lyssnar på Death Cab For Cutie (för övrigt ytterligare en grupp som jag nyligen upptäckt och tycker är mycket bra).

 

Som ni (0-2 personer) kanske har upptäckt så har mina uppdateringar varit ganska frekventa senaste tiden. Jag ska verkligen försöka att fortsätta detta, så att det iaf blir MINST ett inägg i veckan. 

 

Så, vad har hänt?

 

 

Jag ska tipsa om ett mycket bra spel som jag upptäckte för ett tag sedan. Men det kommer senare i inlägget.

 

 

Först ska jag prata om min fredag, som var den bästa dagen på ett bra tag. Jag hade blivit inbjuden av en kompis att vara med på en filmkväll.

Jag var ganska nervös innan jag skulle dit, för det skulle vara flera personer där jag aldrig träffat förut. När jag kom dit så kände jag mig först lite malplacerad; men det gick över ganska fort då alla som var där var väldigt trevliga.

 

Så vi började med att kolla på The Avengers, som jag tyckte var jäkligt bra. Humorn var toppklass och seden jag såg Sherlock Holmes så är Robert Downey, Jr. en av mina favoritskådespelare.

 

Sen efter filmen blev det kalas. Hon (kompisen som bjöd in mig) hade bakad tårta, chokladkaka och blåbärspaj. Allt var riktigt gott.

 

Sen var det dags för en till film och denna gången blev det Chronicle. En film jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva. Den var inte dålig, den var absolut värd att se. Men jag skulle inte kalla den en bra film. Den var väldigt hemsk och mörk.

 

Inte bra, men inte dålig. Hoppas ni hänger med lite på vad jag försöker få fram.

 

Resten av kvällen så pratade vi bara och hade det trevligt.

En mycket bra dag.

 

 

Nu kommer det ni alla väntat på. Nu ska ni få reda på vilken spel jag pratade om i början av inlägget. Spelet heter You have to burn the rope. Vid första anblick så ser det ut som ett vanligt, halvdant internetspel. Men, nej. Detta spelet är så mycket mer.

 

Karaktärerna och handlingen är fruktansvärt genomtänkta. Direkt man börjar blir man nedslängd i en tunnel, vilket ger känslan av djup ensamhet och klaustrofobi.

Musiken är bara några få pianonoter, sen hör man bara "whooosh"-ljud som man förväntas höra i en grotta; vilket bara ökar känslan av depression och isolation. Man är helt utstängd från resen av världen.

 

En av de första sakerna man lägger märke till när man går genom grottan är skrifter på väggarna. De förklarar handlingen och vad man måste göra. Allt man ska göra i spelet står i dessa få meningar, vilket måste vara en filosofisk ställning att vi inte har någon fri vilja. Om utvecklarna själva tycker detta eller om de bara är ute efter att få folk att tänka till ordentligt om deras egna liv är oklart. Kanske båda.

 

När man kommer till slutet av grottan stängs en vägg bakom en och musiken intensifieras. Nu blir man istället fylld av skräck och förtvivlan. Några ögonblick senare så får man se bossen. Honom som spelet går ut på att besegra. Jag skulle inte ljuga om jag sa att denna... sak, är det mest skrämmande många människor någonsin har sett.

 

En enorm svart skapelse med stora genomborrande ögon. Det känns som den stirrar rakt in i själen på en. Dens mun är vidöppen, precis som om den försöker sluka en. Och som skriften har sagt, det finns ingenting du kan göra mot den som kommer att skada den. Bara en sak kan besegra den; en taklampa som så lämpligt hänger precis över den.

 

Så för att få ner lampan måste du ta tag i en fackla och bränna repet som lampan hänger i. Detta kommer att besegra saken och du har vunnit.

 

Jag tror att hela spelet som du nyss har spelat är en synonym för kampen mellan gott och ont; att det kan verka svårt ibland, men man klarar sig alltid och det goda vinner.

 

Kolossen är helt svart och ser fruktansvärt ond och farlig ut. Så klart så symboliserar den ondska och allt som är fel här i världen. Medan du, som har klarat av att ta dig igenom deprimerande och isolerande tunnlar tar tag i en brinnande fackla. Eld är ju känt för att vara symboliskt med ljus, godhet, liv och renhet. Detta använder du till din fördel för att besegra den stora svarta kolossen, alltså ondskan.

 

Du var tvungen att kämpa dig igenom svårigheter, överkomma odds som från början var emot dig och slutligen besegra ondskan med en taklampa (ljus). Detta symboliserar att det alltid finns en utväg, hur svårt nånting än ser ut att vara. Ibland måste man kanske bara stanna och kolla upp ett tag?

 

 

Det är iaf min tolkning av detta fantastiska spel. Så klart kommer inte alla att se spelet på samma sätt. Men det är helt okej, media kan tolkas på många olika sätt.

 

 

Nu ska jag sluta prata så ni sjäva får chansen att spela detta spel, nej, konstverk.

 

 

Just det. Låten i slutet är asbra också.