Riddle me this, Batman.

Tjo. Jag är verkligen inte bra på att skriva här har jag märkt. Men jag tror ni klarar er. Ni klagar ju inte direkt så. Ni säger faktiskt ingenting, höhö.


Var i Karlstad häromdan och kollade vart jag ska styrketräna. Ska göra det genom Samspelet, så jag har nåt att göra. Var lite lurigt att hitta, men jag tror det ska gå bra. Ska dit varje onsdag 10:45.


Idag var jag med Mary-Ann till sjukhuset i Karlstad. Varför säger jag inte. Men hon skulle vara där runt 09:00. Så jag skulle gå upp runt 06:30. Men så långe fick jag inte sova. Vaknade halv 2 och kunde inte somna om. Jätteskoj.

Så jag var lite trött, speciellt när vi väntade tre timmar på sjukhuset för att hon skulle bli klar. Men, men. Jag överlevde.


Borde ha hänt nåt mer som är värt att berätta om. Jag kommer inte ihåg. Är ju ganska trött som sagt.

Men jag tänkte att jag skulle försöka mig på en review på Batman: Arkham Asylum.


Okej.


Man spelar som Batman, så klart, och man har precis tillfångatagit Joker och ska överlämna honom till Arkham Asylum. Ett ställe för galna folk och superskurkar. Men nästan omedelbart så går saker åt helvete. Joker rymmer och tar kontrollen över stället med hjälp av Harley Quinn och en till synes oändlig armé med fångar.

Så då är det upp till Batman att stoppa Joker och förstöra alla hans ondskefulla planer. Men det är inte det lättaste.

På vägen möter man även många välkända skurkar. Till exempel Poison Ivy, Bane, Killer Croc, Zsasz, Scarecrow och The Riddler (bara hans röst). 

Jag vet inte hur spelet slutar än. Jag kom fram till sista bossen, men han va så jävla svår så jag klarade inte av honom. Så jag gav upp efter 5-6 försök. Sen några dagar senare så skulle jag testa igen, men då hade alla data försvunnit. Så det var bara att börja om. Vilket inte gjorde mig så mycket av nån konstig anledning.


En annan stor grej i spelet handlar om The Riddler. Överallt på Arkham har han placerat ut saker man kan samla/lösa. Och med tanke på hans namn så kanske ni vet ungefär vad det handlar om. Sakerna är:

- Löständer, som hoppar runt på olika ställen. Ofta visar de vägen dit man ska. Bara att förstöra dem. 

- Frågetecken, som är gömda på diverse ställen, som man bara plockar upp.

- Bild på ett frågetecken nånstans. På väggar, tak, marken. Man måste använda Batmans detective mode för att kunna hitta dem. Men inte nog med det, man måste också kolla på frågetecknet från rätt synvilkel, så att punken under tecknet och själva böjgrejen bildar ett komplett frågetecken. Det är lite svårt att förklara, men ni fattar om ni ser det/spelar.

- Gåtor, självklart. Överallt på ön så finns det vissa saker som är intressanta, som The Riddler har gjort gåtor om. Oftast har det med andra kända Batman-karaktärer att göra. Till exempel, en gåta lyder: "Tweedledum and Tweedledee SAW it, can you SEE it?"
Så svaret på den gåtan är en gungbräda med två hattar på. Hattarna tillhör just de två karaktärerna, och gungbräda heter seesaw på engelska. För att lösa gåtor måste man scanna lösningen med detective mode.

- Arkham Chronicles. Det är stentavlor med text på som berättar historien om Arkham Asylum och grundaren. Det har inte egentligen The Riddler med att göra, men han tar väl äran för det eller nåt.

- Interview tapes. Det är inspelade intervjuer med några av de större skurkarna som har gjorts på Arkham.

Man kan också låsa upp biografier till karaktärer. Oftast genom att lösa gåtar som har med karaktären att göra. Där står det information om dem, första gången de var med i media, vikt och egenskaper, bland annat.


Och nu till den stora delen. Spelstilen. Jag skulle klassa det som ett action-smyg-slå ner folk-spel. Det är inte som andra beat 'em up-spel där man har 400 olika attacker att välja på. Här man man bara ett par stycken, men det gör inte spelet tråkigt. När man väl har lärt sig hur det funkar så är det bajkul att bara slå ner folk till höger och vänster.

Man har i stort sett tre olika attacker. Slå, kontra och ground takedowns. Det är väldigt simpelt. När du kan så slår du, när fienden attackerar kontrar du, och när du slagit ner nån så avslutar du det med en ground takedown.

Man kan också undvika attacker gonom att hoppa runt.

Hela tiden när man slåss så bygger man upp en kombo. Den avbryts om man blir slagen eller tar för lång tid på sig att göra nåt. Ju högre kombo man får ju mer experience får man, (ja, man får det i det här spelet, kommer till det sen) och om man kommer över en viss gräns så kan man göra kraftigare attacker. Dessa attacker golvar omedelbart en bov.

Det svåra är att veta när man ska göra vad. Så man måste verkligen ha koll på hur alla runtom en agerar. Speciellt när det är upp mot 10 personer man ska slåss mot.


Till sitt befogande har också The Dark Knight ett gäng gadgets. Till exempel Batarang, Batclaw och Grapnel Gun.

Bataran är en sak man kastar för att ha sönder tänder, knocka bovar, eller andra saker.

Batclaw använder man när man vill ta sig till ställen som är högt upp.

Grapnel Gun använder man för att dra saker till sig, eller riva ner saker.

Man får och mer saker ju längre man spelar. Och man kan uppgradera många av sakerna. Det är här experience-grejen kommer in.


När man löser gåtor, klarar av uppdrag, eller dänger ner folk så får man experience (exp). När man fått tillräckligt får man ett uppgraderingspoäng. Den kan man använda för att upgradera sina gadgets, låsa upp de extra attackerna jag pratade om, sänka kombon så man kan använda attackerna tidigare, mer liv, eller andra saker som hjälper en i spelet.


En annan del i spelet är smygdelen. Då måste man smyga runt och dänga ner folk helst utan att de upptäcker en. För vissa fiender har skjutvapen, och det är inte nyttigt att bli träffad av. Så man måste tänka smart för att inte bli upptäckt. Speciellt senare i spelet.


Så,  det var min väldigt upphackade och något förvirrande review på Batman: Arkham Asylum. Hoppas att ni hängde med lite iaf.

Jag tycker det är ett riktigt skoj spel, speciellt när man läsrt sig hur man slåss bättre. Och det att jag inte blev fly förbannad när jag var tvungen att göra om allt säger en hel del.


Jag har också fått Skyrim nu. Fick det i torsdags. En dag innan det skulle komma ut. Men det är ingen ovanligehet för mig så.
Jag vet inte vad jag tyckte om det. I början tyckte jag det var ganska, meh. Men nu efter ett tag så gillar jag det mer. Tror man måste komma in i det. Och det är så mycket man kan göra, så jag tror det avskräcker mig lite också.


Men nu ska jag dra. Måste sova snart.

Men ha det bra.









When battle has made you weary, please come back to see me.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0