Who looks after sleeping angels? I do...I do...

Tja. Idag fick jag Angels-skivan, trots att det står på deras hemsida att den ska släppas den 22. Kul, kul.
Och ni vet ju redan vad jag tycker om den, så jag kommer inte prata om det igen.
En sak som kanske jag inte nämnde var att det finns bra låtar på skivan. Låtarna är ju inte dåliga per ce, det är bara att de är dåliga, för The Strokes-standard, om det nu finns nån sådan.
De kanske blir bättre om jag lyssnar på de mer, men jag kommer aldrig komma över det jävligt tråkiga, elektrikska soundet de valde att använda.

Omslaget har jag lite kommentarer på också. På baksidan (länk här), där låtarna står, har de valt att ha massa olika färger och inte numrera låtarna. Sen har de inte satt ut hur långa låtana är heller, ingen stor grej, men når jag skulle ha uppskattat.
Anyway, att inte numrera låtarna gillar jag inte. Tänk om jag sitter och lyssnar på en låt, kollar på stereon och ser att det är låt nummer sju. Då måste jag räkna till sju för att veta vilken jag lyssnar på. Det hade varit mycket enklare att bara sätta ut nummer.
Sen så skulle jag tro att färgblinda kan ha lite problem att läsa det. Farsan tyckte inte det dock, men det kanske varierar. Vad vet jag?

Sen så häftet, eller vad man nu ska kalla det, som också är framsidan, som sitter fastkilad i själva plasten. Den blev jag lite besviken över. Istället för att ha sångtexter och/eller trevlig information eller nåt, så har de bara bilder på bandmedlemmarna och deras namn. Precis som det första albumet.
Vilket kanske har nåt med att göra att de sagt att de skulle gå tillbaka till samma stil som det första.

Jag vet helt ärligt inte varför jag klagar över såna trivialiteter. Jag vill väl bara klaga på allt jag kan om albumet för att jag blev så besviken över det. Det går nog över. Förutom det faktum att det är för elektriskt.


And now for something completely different...


Jag klarade av Dragon Age 2 idag. Tog ca 32 timmar totalt, vilket var ungefär vad som det sades att det skulle ta.
Jag gillade verkligen slutet, eller rättare sagt, händelserna som ledde upp till slutet. Slutet sög. En cliffhanger som inte direkt förklarade nånting.
Men innan det var det verkligen ballt.

Jag ska inte förstöra nåt för er, men jag kan säga att det kommer sluta med ett krig. Och det vet man mer eller mindre under hela spelets gång att det kommer bryta ut.
Det är typ som "Skottet i Sarajevo". Allt är lite spännt under hela spelet, sen händer det en grej som gör att allt bara rasar ihop och ett krig bryter ut.

Bara själva känslan och atmosfären är så storslagen, episk nästan. Det känns verkligen som att det är nu allt gäller. Allt har lett upp till denna strid. Det händer så mycket på samma gång, och man får verkligen välja på vilken sida man står. Väljer du ena sidan så kanske en person du känt i flera år helt plötsligt blir din fiende, men väljer du den andra sidan så kommer du slåss mot en familjemedlem.

Nej, det är verkligen ett väldigt tufft slut. Alla val du gör under den sista timmen kommer verkligen att påverka allt.



Och imorrn ska jag återigen till Örebro. Och när jag kommer hem är det väldigt stor risk att jag är ledamot, eller nåt sånt. Wish me luck.

Trevlig helg.










Hej då.

Kommentarer
Postat av: Anonym

skrattade lite åt att du gjorde en sån detaljrik analys av skivans utformning. du får fan allt du beställer INNAN det kommer ut. det gillar jag inte.



Ska ta mig igenom DA 2 efter jag klarat första, hoppas det är värt det. Jag blev lite avskräckt efter att du sa att det var repetitivt.

2011-03-18 @ 09:40:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0