I can show you the world...
Fick ett sms från CDON igår. Det stod att min beställning var på väg. Så den borde komma idag eller imorrn. Releasedatumet är på fredag. Det är dock inte första gången jag får saker tidigare än de släpps från CDON. De kanske gillar mig. Hur som helst, jag klagar inte. En chans att komma bort från verkligheten är inget jag tackar nej till.
Jag önskar nästan att jag blev sjuk. Riktigt sjuk. Eller skadade mig iaf. Så jag hamnar på sjukhus och slipper allt ett tag.
På tal om det. Heavy Metal Poisoning måste vara den tuffaste sjukdomen man kan ha. Bara lyssna på namnet.
"Ja, det verkar som du har fått en överdos av Slayer. Vi rekomenderar en kur med Gert Jonnys i ett par veckor."
Jag funderar faktiskt på att börja prata med nån igen. Jo, för det gick ju så bra sist gång. Jag vet inte ens vad jag skulle säga. Jag vet ju inte själv vad det är för fel på mig. Jag vet inte varför jag mår dåligt av varenda jävla situation som finns. Jag har ingen aning om varför min hjärna ständigt är i kaos, att jag måste sätta mig ner och försöka samla mina tankar flera gånger per dag, så att jag inte bryter ihop igen.
Jag vet inte varför, men jag älskar att lyssna på den här låten. Kanske för att den låter ungefär lika galen och kaotiskt som jag känner mig. Det är liksom ingen struktur. Det vekar bara som en hög med olika låtar ihopsmixade, och resultatet blir nåt helt galet, men ändå underbart.
Jag är verkligen patetisk. Jag längar efter att en person, som jag inte ens vet vad han heter, ska ladda upp en video på youtube där han spelar ett spel och pratar om det samtidigt. Och det är höjdpunkten på dagen.
Andra folk ungås med andra folk, men jag låser in mig på mitt rum och längar efter nästa spelrelease, för jag fungerar inte i sociala umgängen.
Jag vet inte ens varför jag skrev det här. Jag ville väl bara få ur mig... nåt. Kunde ju lika gärna ha använt ett word-dokument. Men det är väl alltid nån som läser det här och tycker det är intressant. Och sen länmar nån kommentar som; "Du är en idiot. Sluta gnälla, ditt kryp och gör nåt istället."
Och The Strokes har släppt en till låt att lyssna på. Typ. Det är en live-spelning från SNL. Video här.
Låten heter Life Is Simple In The Moonlight. Och den är helt klart bättre än den andra låten jag visade er häromdan. Men jag vet inte, det känns lite som att den är väldigt mainstreem på nåt vis. Men det kan ju vara för att jag inte orkar lyssna på riktigt just nu.
Har ni förresten hört vad som hände med frukostflingan som glömdes bort?
Den dog.
Ha det bra. Så ses vi.
Hej då.
Jag önskar nästan att jag blev sjuk. Riktigt sjuk. Eller skadade mig iaf. Så jag hamnar på sjukhus och slipper allt ett tag.
På tal om det. Heavy Metal Poisoning måste vara den tuffaste sjukdomen man kan ha. Bara lyssna på namnet.
"Ja, det verkar som du har fått en överdos av Slayer. Vi rekomenderar en kur med Gert Jonnys i ett par veckor."
Jag funderar faktiskt på att börja prata med nån igen. Jo, för det gick ju så bra sist gång. Jag vet inte ens vad jag skulle säga. Jag vet ju inte själv vad det är för fel på mig. Jag vet inte varför jag mår dåligt av varenda jävla situation som finns. Jag har ingen aning om varför min hjärna ständigt är i kaos, att jag måste sätta mig ner och försöka samla mina tankar flera gånger per dag, så att jag inte bryter ihop igen.
Jag vet inte varför, men jag älskar att lyssna på den här låten. Kanske för att den låter ungefär lika galen och kaotiskt som jag känner mig. Det är liksom ingen struktur. Det vekar bara som en hög med olika låtar ihopsmixade, och resultatet blir nåt helt galet, men ändå underbart.
Jag är verkligen patetisk. Jag längar efter att en person, som jag inte ens vet vad han heter, ska ladda upp en video på youtube där han spelar ett spel och pratar om det samtidigt. Och det är höjdpunkten på dagen.
Andra folk ungås med andra folk, men jag låser in mig på mitt rum och längar efter nästa spelrelease, för jag fungerar inte i sociala umgängen.
Jag vet inte ens varför jag skrev det här. Jag ville väl bara få ur mig... nåt. Kunde ju lika gärna ha använt ett word-dokument. Men det är väl alltid nån som läser det här och tycker det är intressant. Och sen länmar nån kommentar som; "Du är en idiot. Sluta gnälla, ditt kryp och gör nåt istället."
Och The Strokes har släppt en till låt att lyssna på. Typ. Det är en live-spelning från SNL. Video här.
Låten heter Life Is Simple In The Moonlight. Och den är helt klart bättre än den andra låten jag visade er häromdan. Men jag vet inte, det känns lite som att den är väldigt mainstreem på nåt vis. Men det kan ju vara för att jag inte orkar lyssna på riktigt just nu.
Har ni förresten hört vad som hände med frukostflingan som glömdes bort?
Den dog.
Ha det bra. Så ses vi.
Hej då.
Kommentarer
Trackback