Ingen vet vad ingen kan förstå, (Reprise).

Hej. Jag tänkte skriva om gårdagens inlägg nu när jag känner mig lite bättre. Psykiskt iaf. Jag är ännu mer förkyld idag. Vaknade inatt och trodde jag var död.
Så, ja. Nåt av det jag skrev igår kommer nog vara samma som jag skriver nu, men det mesta kommer vara nytt. Jag låter det andra inlägget vara kvar, känns tasktigt att ta bort det när folk har kommenterat.

Det började med att vi tog tåget från tågstationen från Karlstad 13:18. Där träffade jag på en gammal klasskamrat, det var trevligt.
Sen bytte vi tåg i Hallsberg för att åka i ca 20 minuter till Örebro. Därefter följde en promenad på ca 20 minuter till stället där vi skulle vara. Det var en liten byggnad som låg ganska centralt.

Där umgicks vi med folk, vi spelade diverse sällskapsspel, tills middagen serverades.
Sen tog vi en liten promenad till stället där vi skulle sova.
Alla skulle sova på golvet, så ett liggunderlag var nästan ett måste.
Den natten sov jag knappt nånting. 2 timmar, max. Var lite segt.

Nästa dag var det väckning kl. 08.00. Sen bestod resten av dagen av diverse lektioner/kurser/föreläsningar, nåt att äta, lekar, nåt att äta, osv.

Några av föreläsningarna var typ som skollektioner. Vi skulle skriva ner olika saker om vad vi tyckte och sånt. Alltså, tänk till själv-uppgifter, som jag verkligen inte kan för att det är nåt fel i huvet på mig.

Några av föreläsningarna var bl.a om hur UNF fungerar och är uppbyggt, UNF:s historia, hur viktigt det är att lyssna och vara en god vän, jämställdhet och demokrati. I stora drag.

Och typ varannan timme så fick vi nåt att äta. Var det inte frukost eller lunch eller middag så var det fika. Så det gillade jag.

Sen avslutades dagen med godis, dricka, chips o.s.v. Och vi kunde spela tv-spel, eller sällskapsspel eller bara prata eller vad som helst. Sen var det sovdags.
Den natten sov jag bättre. Var nog för att jag och min vän sov i biblioteket istället för i det stora rummet där alla andra sov.

Nästa dag fick vi sova till 09.00. Så det blev en timme extra sov.
Den dagen skulle vi bara prata om droger och sånt, varför folk väljer att använda droger, varför man avstår osv. Det var då jag fick reda på att tobak inte var en drog och att det inte är olagligt att använda tobak eller alkohol om man är under 18. Så förbannad har jag inte blivit sen jag fick höra att Per Gessle skulle släppa ett nytt album.

Sen hjälpte vi till att städa lite grann. Sen var det dags att ta bussen hem. Tog typ en och en halv timme.


Så under helgen fick jag träffa massa nya intressanta människor som man inte kunde avgöra åldern på. Seriöst alltså. Jag och min vän var de enda, förutom en fältkonsulent och en till, som var 19 eller äldre. Men alla såg ut att vara runt 19-20, och till och med äldre. Men de var typ 16-17 och yngre. Lite läskigt.


Jag sa också att helgen påminnde mig väldigt mycket om Indienresan. Och med det menade jag inte att alla körde som dårar i Örebro och att det var 30 grader varmt.
Jag syftade mer på hur jag kände mig. Det var exakt samma känsla som jag hade i Indien. En känsla som jag inte vet hur jag ska förklara, som jag inte ens vet om jag kan förklara.

På nåt vis kände jag mig mer ensam där, bland massa folk, än vad jag gör nu, när jag är ensam. Det kändes på nåt vis som att jag inte ska vara där, att jag bara där av en slump. Jag kände mig väldigt misplacerad.
Jag önskade verkligen att jag kunde ge en vettig förklaring.
Jag är iaf väldigt glad över att min vän var med. Fast jag var nog inte så bra sällskap, hur kul är det med en person som bara sitter och tycker synd och sig själv i ett hörn? Inte riktigt, men ändå.


Så, det blev väl lite mer. Nu ska jag gå och försöka överleva resten av dagen. Försäka att inte nysa ihjäl mig.











Hej då.

Kommentarer
Postat av: Din vän

Tjao, varför tror du jag tvingar med dig igen om du var så tråkig?

Vilket du inte var.

Jag kände mig också felplacerad några gånger i helgen, men man får faktiskt försöka se de positiva i det. Du lär känna nya människor som kämpar mot att fler och fler ska avstå det du avskyr så fruktansvärt, alltså Hugh Grant!

2011-02-09 @ 23:36:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0