I was really depressed, what could I do? I was blue.

Tja.
Måste säga att jag börjar bli jävligt trött på att va deprimerad.

Jag kan gå med på att misslyckades i skolan.
Jag kan gå med på att min vänsterarm ser ut som om den har fått besök av en yxmördare.
Jag kan gå med på att jag pratar med en herre en gång i veckan, som inte hjälper mig ett dugg.

Men vad jag absolut inte tolererar, är att jag inte har lust att göra nånting. Jag vill inte spela, jag vill inte kolla på film. Jag känner inte för att göra ett skit.

Så, tack så jävla mycket för det, det enda roliga här i livet känner jag inte för att göra.







Hej då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0