I thought I had mono for an entire year. Turned out I was just really bored.

Tja. Har noterat på senaste tiden att medelvärdet på läsare har ökat radikalt på min blogg. Från typ 3-4 har det nu ökat till 6-7 stycken. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Har ni verkligen inget bättre för er?

Nej, men alvarligt talat, jag uppskattar att ni tar er tid att läsa denna smörja.


Så vad har Marcus att bjuda på idag då?


Igår när jag la mig för att sova kände jag att huvudvärk var annalkande. Och pga den så har jag knappt sovit nåt inatt. Så när jag "vaknade" imorse så hade jag mer eller mindre migrän. Inte så rockigt. Så jag tog en tablett och la mig och sov. Sen vaknade jag runt 11 och kände mig lite bättre, så jag orkade dra mig till filosofin iaf. Så jag "missade" internationella relationer. Men när jag kom till skolan så fick jag reda på att vi inte hade det längre. Så ibland är migrän bra att ha. Eller kanske inte.

Vi gjorde prov i filosofi idag också, och trots att jag inte tränat ett skit på det, så kändes det som det gick riktigt jävla bra. Alltså kommer det gå dåligt. Nej, men jag svarade på allt, och förstod frågorna och svaren jag gav. Så det kanske till och med lutar åt ett VG om jag har tur.
Som synd är så är det bara en sak av ganska många som jag har kvar att göra.


Ska hämta bror inatt igen också. Så när han jobbar under mitt lov så kommer jag få hämta honom, så man kan säga att jag har fått ett sommarjobb. Typ.


Börjar också känna mig uttråkad, har gjort det några dagar nu. Vet inte om det är en genuin uttråkning eller om det är depressionen som kommer smygande. Trots att gårdagen var den bästa dagen på väääldigt länge.
Vet inte, får hoppas på det bästa.


Skolan är snart slut också, fy fan. Jag är ju uttråkad och ensam FAST jag har skola att gå till och folk att umgås med. Hur fan kommer det bli under lovet? Jag kommer väl träffa nån kompis en gång i veckan eller nåt.
Resten av tiden kommer jag väl få interagera med min soffa eller nåt;



Jag: Tja.
Soffa: Hej.
Jag: Vad händer?
Soffa: Du vet, det vanliga. Folk som kommer och sätter sig på mig, helt utan att tänka på mina känslor.
Jag: Hmm, jag visste inte att soffor hade känslor. Jag trodde bara de var livlösa objekt skapade av människan för att tillfredsställa deras sittbehov.
Soffa: Jo, det är en vanlig missuppfattning. Men det är faktiskt så att vi möbler har känslor, och vi blir väldigt lätt sårade.
Jag: Ojdå, det visste jag inte. Är det något jag kan göra för dig?
Soffa: Nej, inte direkt. Bara låt mig vara i fred ett tag. Måste samla mina tankar och...
Toalettstol: Du tror du har det tufft, du ska bara veta vad jag får gå igenom varje dag. Folk skiter totalt i mig. Fattade ni? Skiter totalt i mig, höhöhö.
Jag och Soffa: HÅLL KÄFTEN!
Jag: Vad var det du sa nu då om......


Så kommer det nog gå till. Sen kommer jag komma på att man inte kan prata med soffor, bli galen och skriva in mig på nåt mentalsjukhus.

Så nu vet ni vad som väntar mig.







Hej då. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0