How will I laugh tomorrow when I can't even smile today?
Jag har tröttnat på all musik jag lyssnar på, jag tycker att mina spel har blivit tråkiga, jag kommer inte ihåg när jag sist kolla på en film på egen initiativ och jag orkar knappt bry mig om att äta längre. Detta har pågått i ett pat veckor nu och det blir bara värre och värre. Så när jag äntligen fick mod nog och hjälp att söka nån slags kontaktperson, som jag hade sett fram emot att träffa, för jag orkar inte med det här längre, så ringer de och säger att idiotjävlen är sjuk och att jag får tid om 2 veckor. TVÅ FUCKING JÄVLA VECKOR.
"Hej, jag lider uppenbarligen av nån slags djup depression"
"Okej, vi väntar två veckor på att ta emot dig. Och skulle du kunna
vara så vänlig att ta livet av dig, så underlättar du arbetet för oss?"
Precis som personer som mår skit, inte bryr sig om sig själva och har skärt sig upprepande gånger inte kan göra nåt som de verkligen kommer ångra.
Nej, varför ska jag få det bra nån jävla gång?'
Kanske ska ta livet av mig, för att underlätta för mig OCH alla andra.
Varför fortsätta med nåt man hatar?
Fuck this.
"Hej, jag lider uppenbarligen av nån slags djup depression"
"Okej, vi väntar två veckor på att ta emot dig. Och skulle du kunna
vara så vänlig att ta livet av dig, så underlättar du arbetet för oss?"
Precis som personer som mår skit, inte bryr sig om sig själva och har skärt sig upprepande gånger inte kan göra nåt som de verkligen kommer ångra.
Nej, varför ska jag få det bra nån jävla gång?'
Kanske ska ta livet av mig, för att underlätta för mig OCH alla andra.
Varför fortsätta med nåt man hatar?
Fuck this.
HEART!
Tja. Jag hade tänkt skriva detta inlägg tidigare, men jag fastnade i Bioshock 2.
Men det går fortfarande.
Så, det är ju sånt där bögigt jävla miljöskit idag. Nu, faktiskt. Så jag vill uppmana er som läser att göra som jag; tänd så jävla många lampor som ni bara kan.
Det är så jävla mycket skit som händer i världen och allt folk bryr sig om är miljön. So what, vi kommer att vara avlidna sen länge innan det händer nåt, så varför bry sig? Världen har inte behandlat mig som skit, så varför ska jag vara snäll mot den?
Och är inte el en förnybar energikälla? Kommer väl från vatten och vind, så hur fan kan det påverka ozonlagret?
Jag fattar inte hur man kan bry sig om miljön när det finns såna hemska saker som mord, våldtäkt, skitmusik, fattigdom, rån, Per Gessle och droger.
Ner med Al Gore och Ted Turner.
Men det går fortfarande.
Så, det är ju sånt där bögigt jävla miljöskit idag. Nu, faktiskt. Så jag vill uppmana er som läser att göra som jag; tänd så jävla många lampor som ni bara kan.
Det är så jävla mycket skit som händer i världen och allt folk bryr sig om är miljön. So what, vi kommer att vara avlidna sen länge innan det händer nåt, så varför bry sig? Världen har inte behandlat mig som skit, så varför ska jag vara snäll mot den?
Och är inte el en förnybar energikälla? Kommer väl från vatten och vind, så hur fan kan det påverka ozonlagret?
Jag fattar inte hur man kan bry sig om miljön när det finns såna hemska saker som mord, våldtäkt, skitmusik, fattigdom, rån, Per Gessle och droger.
Ner med Al Gore och Ted Turner.
Mr. African-American.
Tjo. Long time, no sea, sa han som bodde i öknen, (jag vet; jag är underbar).
Så vad har hänt de senaste dagarna?
Inte så mycket.
I torsdags (igår) var det, som ni kanske vet, matmässa på Åsfjärdens Utbildningscenter. Det var också obligatoriskt att va där, men tror ni det hindrade folk från att inte dyka upp? Gissade ni "ja" är ni dumma i huvet.
Där skulle vi i Sp3 stå och prata om våran utbildning etc. etc. för de som ville höra. Det var det inte många som ville, så vi bestämde oss för att skaffa lite tilltugg; det borde ju locka mer folk. Det gjorde det också, men det visade sig att folk var mer intresserade av att veta vad det var för dipp vi hade, istället för vår indenresa. Tror det var 3 eller 4 personer som pratade med oss om kursen.
Från 12:00 till 14:30 skulle vi stå och se korkade ut medans massa folk kom och åt upp våra chips. Jävlar vad det tog på min rygg. Det som hade börjat gå över, men nu är det tillbaka, full fucking force.
Hur jag tog mig dit var lite kul också. Vi skulle samlas 11:45 för lite briefing. Men der gick ingen vettig buss, så jag var tvungen att ta en buss som gick 11:47. Så jag skulle bli lite sen, Annars skulle jag komma 1 och en halv tille för tidigt och det är inge vidare.
Anyway, jag ställde larmet på mobilen 10:45. Eller rättare sagt, jag TRODDE jag ställde larmet på mobilen 10:45.
Kl. 11:30 får jag ett meddelande från Sascha (tack för det förresten) och seratt det är 15 min kvar till bussen går.
Jag får panik, rusar upp och kommer på att jag inte kommer hinna. Så jag rusar ut till min bil och tar den. Sen var resten av dagen bara ett långt jävla väntande och ryggont. Inte så lyckat med andra ord.
En anna sak som hänt på sistone är att i tisdags, tror jag det var. Äh, spela roll. Vi kollade iaf på Matrix på en filosofilektion. Jag som hade lovat mig själv att aldrig kolla på de filmerna. Men som tur var så bröt jag det löftet, för det visade sig att jag faktiskt gillade den. Ganska mycket.
Sen vet jag inte om jag har nåt mer vettigt att berätta om.
Så tills nästa gång... jag vet inte, ta det lugnt eller nåt.
The sun'll come out tomorrow, bet..... your bottom dollar that tomorrow.....
THERE'LL BE SUN!
Så vad har hänt de senaste dagarna?
Inte så mycket.
I torsdags (igår) var det, som ni kanske vet, matmässa på Åsfjärdens Utbildningscenter. Det var också obligatoriskt att va där, men tror ni det hindrade folk från att inte dyka upp? Gissade ni "ja" är ni dumma i huvet.
Där skulle vi i Sp3 stå och prata om våran utbildning etc. etc. för de som ville höra. Det var det inte många som ville, så vi bestämde oss för att skaffa lite tilltugg; det borde ju locka mer folk. Det gjorde det också, men det visade sig att folk var mer intresserade av att veta vad det var för dipp vi hade, istället för vår indenresa. Tror det var 3 eller 4 personer som pratade med oss om kursen.
Från 12:00 till 14:30 skulle vi stå och se korkade ut medans massa folk kom och åt upp våra chips. Jävlar vad det tog på min rygg. Det som hade börjat gå över, men nu är det tillbaka, full fucking force.
Hur jag tog mig dit var lite kul också. Vi skulle samlas 11:45 för lite briefing. Men der gick ingen vettig buss, så jag var tvungen att ta en buss som gick 11:47. Så jag skulle bli lite sen, Annars skulle jag komma 1 och en halv tille för tidigt och det är inge vidare.
Anyway, jag ställde larmet på mobilen 10:45. Eller rättare sagt, jag TRODDE jag ställde larmet på mobilen 10:45.
Kl. 11:30 får jag ett meddelande från Sascha (tack för det förresten) och seratt det är 15 min kvar till bussen går.
Jag får panik, rusar upp och kommer på att jag inte kommer hinna. Så jag rusar ut till min bil och tar den. Sen var resten av dagen bara ett långt jävla väntande och ryggont. Inte så lyckat med andra ord.
En anna sak som hänt på sistone är att i tisdags, tror jag det var. Äh, spela roll. Vi kollade iaf på Matrix på en filosofilektion. Jag som hade lovat mig själv att aldrig kolla på de filmerna. Men som tur var så bröt jag det löftet, för det visade sig att jag faktiskt gillade den. Ganska mycket.
Sen vet jag inte om jag har nåt mer vettigt att berätta om.
Så tills nästa gång... jag vet inte, ta det lugnt eller nåt.
The sun'll come out tomorrow, bet..... your bottom dollar that tomorrow.....
THERE'LL BE SUN!
NOW may I have some pants?
Tja. På senare tid har jag mer eller mindre blivit beroende av ett rollspel på internet. Nej, oroa er inte, det är inte World Of Fucktards eller CounterBalls eller nåt sånt löjligt.
Spelet heter Improbable Island. Det är ett textbaserat rollspel, med en jävla massa humor. Handlingen är lite svår att förklara, men jag ska göra mitt bästa och hoppas på att komma ihåg så mycket som möjligt.
Det börjar med att man vaknar upp i utkanten av en djungel, helt naken. Det kommer fran en tjej, som kallas The Watcher, fram till en och börjar förklara lite smått vad som försiggår. Uppenbarligen har man hamnat på en på en ö där allting filmas och sänds på TV. Ungefär som The Condemned. Hon förklarar att ens uppdrag är att förstöra the improbability drive, som uppenbarligen läcker ut massa improbability, och det är väl inte så bra. Hon säger också att det ligger en outpost där borta nånstans där man kan få mer info och ett par byxor. Det är lite svårt att förklara om ni inte har spelat det. Det är iaf ens uppdrag, väldigt kortfattat.
Sen är det mer eller mindre som ett vanligt rollspel. Har ni nån gång spelat ett vanligt "penna och papper-rollspel" så kommer ni känna igen er. Man kan handla, prata med andra spelare, gå ut i djungeln och slå ner saker och lite annat kul. Det roligaste är helt klart fienderna. Det kan bl.a vara dvärgar, plastpåsar, tallrik med soppa, tunn luft, din egen tunga och mycket, mycket mer. En är extra skoj, då står det att man möter på en anorektisk, blond tjej med en hund i en handväska. Vem kan det vara? Det roligaste är när man besegrar henne står det typ, "himlen öppnar sig och ett ljus skiner ner på dig samtidigt du hör en röst säga 'bra jobbat'". Massa såna saker är med.
Bara en sak jag inte gillar med det. Man kan hitta cigaretter i spelet och röker men dem så blir man bättre på att slåss. Det står också "smoking is cool", men sen är det ju iofs ett ganska löjligt spel, så jag ska nog inte ta det allt för seriöst.
Om ni gillar oerhörd kul humor, mycket text och rollspel så tycker jag ni ska iaf kolla på det.
Länk finner ni där --> Länk
Med det sagt så avslutar jag dagens inlägg.
That's a lot of fish.
Spelet heter Improbable Island. Det är ett textbaserat rollspel, med en jävla massa humor. Handlingen är lite svår att förklara, men jag ska göra mitt bästa och hoppas på att komma ihåg så mycket som möjligt.
Det börjar med att man vaknar upp i utkanten av en djungel, helt naken. Det kommer fran en tjej, som kallas The Watcher, fram till en och börjar förklara lite smått vad som försiggår. Uppenbarligen har man hamnat på en på en ö där allting filmas och sänds på TV. Ungefär som The Condemned. Hon förklarar att ens uppdrag är att förstöra the improbability drive, som uppenbarligen läcker ut massa improbability, och det är väl inte så bra. Hon säger också att det ligger en outpost där borta nånstans där man kan få mer info och ett par byxor. Det är lite svårt att förklara om ni inte har spelat det. Det är iaf ens uppdrag, väldigt kortfattat.
Sen är det mer eller mindre som ett vanligt rollspel. Har ni nån gång spelat ett vanligt "penna och papper-rollspel" så kommer ni känna igen er. Man kan handla, prata med andra spelare, gå ut i djungeln och slå ner saker och lite annat kul. Det roligaste är helt klart fienderna. Det kan bl.a vara dvärgar, plastpåsar, tallrik med soppa, tunn luft, din egen tunga och mycket, mycket mer. En är extra skoj, då står det att man möter på en anorektisk, blond tjej med en hund i en handväska. Vem kan det vara? Det roligaste är när man besegrar henne står det typ, "himlen öppnar sig och ett ljus skiner ner på dig samtidigt du hör en röst säga 'bra jobbat'". Massa såna saker är med.
Bara en sak jag inte gillar med det. Man kan hitta cigaretter i spelet och röker men dem så blir man bättre på att slåss. Det står också "smoking is cool", men sen är det ju iofs ett ganska löjligt spel, så jag ska nog inte ta det allt för seriöst.
Om ni gillar oerhörd kul humor, mycket text och rollspel så tycker jag ni ska iaf kolla på det.
Länk finner ni där --> Länk
Med det sagt så avslutar jag dagens inlägg.
That's a lot of fish.
"Neat, I'm going to die alone."
Tjo. På senaste tiden har jag börjat fundera över grejer när jag kollar på film/TV-program, oftas mer riktade mot tonåringar. Hur kommer det sig att hur töntig/ond/eller bara rent korkad en person är så lyckas den alltid få en pojk/flickvän?
Vet inte ens varför jag tänker på det, kanske bara känner mig orättvist behandlad. Vet ni hur många gånger jag har tappat grejer och när jag böjer mig ner för att ta upp saken i fråga så kommer det en tjej och hjälper till, och våra händer möts och det är kärlek vid första ögonkastet? En gång faktiskt. Men sen vaknade jag.
Vad har de som inte jag har? Vet inte. Vet inte ens varför jag bryr mig, jag har alltid vart en ensamvarg och kommer nog vara det i resten av mitt liv.
Vem skulle ens vilja bli ihop med mig? Jag är en skäggig, överviktig, spelberoende kille som är trött på livet.
Äh, jag är väl bara nere pga febern, bl.a.
Nej, nu ska jag fortsätta lyssna på "All By Myself".
If I'm gonna be an old, lonely man, I'm gonna need a thing, you know, a hook, like that guy on the subway who eats his own face. So I figure I'll be Crazy Man with a Snake, y'know. Crazy Snake Man. And I'll get more snakes, call them my babies, kids will walk past my place, they will run. "Run away from Crazy Snake Man", they'll shout!
Vet inte ens varför jag tänker på det, kanske bara känner mig orättvist behandlad. Vet ni hur många gånger jag har tappat grejer och när jag böjer mig ner för att ta upp saken i fråga så kommer det en tjej och hjälper till, och våra händer möts och det är kärlek vid första ögonkastet? En gång faktiskt. Men sen vaknade jag.
Vad har de som inte jag har? Vet inte. Vet inte ens varför jag bryr mig, jag har alltid vart en ensamvarg och kommer nog vara det i resten av mitt liv.
Vem skulle ens vilja bli ihop med mig? Jag är en skäggig, överviktig, spelberoende kille som är trött på livet.
Äh, jag är väl bara nere pga febern, bl.a.
Nej, nu ska jag fortsätta lyssna på "All By Myself".
If I'm gonna be an old, lonely man, I'm gonna need a thing, you know, a hook, like that guy on the subway who eats his own face. So I figure I'll be Crazy Man with a Snake, y'know. Crazy Snake Man. And I'll get more snakes, call them my babies, kids will walk past my place, they will run. "Run away from Crazy Snake Man", they'll shout!
Happy St. Patrick's Day.
Tjo. I detta inlägg kommer jag ta upp ett par saker. Jag kommer bl.a göra en kort sammanfattnig av gårdagen. Jag kommer också ta upp en riktigt hemsk sak. Jag menar verkligen riktigt jävla hemskt, men ni får vänta till slutet av inlägget för att läsa det. Jag kommer också berätta en lite bättre sak, för mig iaf, ni kommer nog skita i det helt och hållet.
Anyway, first things first.
Igår var jag tvungen att köra mor till jobbet. Innan skolan. Så det var lite jobbigt, men, men. Det blir ju mycket billigare än buss så.
I Karlstad tog jag upp Sascha (detta är andra gången du är med i min blogg, nöjd nu?) som kände för att åka med. Sedan flöt dagen på som vanligt. Och när sista lektionen var slut (öhm, hehe, ja) skulle jag direkt åka och hämta mor igen.
Och eftersom jag inte ville åka själv in till stan så frågade jag om någon ville åka med. Det vill folk. Mary-Ann, Linnea och Sascha (nu måste du fan va nöjd iaf) kände sig lata och ville åka bil. Men vem kan klandra dem; det var ju jag som körde, höhö. Sascha gick av i Grums och de resterande följde med till Karlstad.
På väg till Karlstad så inträffade en lite spännande sak. Jag stod still vid ett trafikljus och slog en blick mot backspegeln. Där ser jag, i bilen bakom mig, ett par tärningar som hänger i backspegeln. Detta är ju inte så märkvärdigt, men det är här det kuliga kommer in: jag har exakt likadana tärningar hängandes MIN backspegel.
Detta finner jag mycket roligt och förmedlar denna kunskap till mina passagerare. De finner också denna bisarra händelse komisk.
Så jag pekar på tärningarna och gör tummen upp. Lyckligtvis ser inte personen i bilen bakom det. Men då tar Mary-Ann tag i saken och gör samma sak, men ser till att personen i bilen bakom ser det. Först ser den lite förbryllad ut, men när den fattat så gör den samma sak; alltså pekar och tummar upp. Mycket underhållande.
Anledningen till att jag referarar till "personen i bilen bakom" som "den" är att jag faktiskt inte vet om det var en kille eller tjej, den hade mössa och solglasögon på sig. Och min bakruta är lite lortig.
Så om du som läser detta befann dig i stan runt kl 15.00 igår och har tärningar i din bils backspegel och såg 3 idioter i en bil framför dig vid ett trafikljus, så ber jag om ursäkt.
Anyway,
I stan så släppte jag av Linnea vid tågstationen. Det var meningen att Mary-Ann skulle gå av där också, men eftersom jag var lite osäker på vägen till där min mor jobbar från stationen, så hängde hon med som vägvisare.
Efter jag hämtat mor så åkte vi hem, men först släppte jag av Mary-Ann vid Bergviks köpcentrum (igen, hoppas inte det gjorde nåt).
And now for something completely different...
Okej, sitter ni ner? Är ni redo för den fasansfulla saken jag berätta om i början av inlägget? Helt ärligt nu, jag skojar inte om ni tror det. Det är faktiskt förjävligt. Okej, here goes nothing.
DET GÅR ATT LADDA NER NÅGRA AV LADY GAGAS LÅTAR TILL ROCK BAND. AAAARRGHGHHGH!!!
Seriöst?!? Vad fan. Jag dog nästan när jag såg det på Xbox Live häromdan. Jag känner mig smutsig, våldtagen och jävligt illamående. Det är som de har tagit någonting som jag håller mycket kärt och bara dragit det i skiten. Jag känner hur min värld börjar upplösas framför mina egna ögon. Allt jag tidigare trott på har gått i spillror.
Jag vet inte ens hur jag ska börja sammanfatta hur jag känner. Eller rättare sagt, jag kan inte sammanfatta detta.
Därför låter jag min gamla vän Treebeard summera mina känslor:
"There is no curse in Elvish, Entish, or the tongues of Men for this treachery."
Okej, redo för lite bättre nyheter? Bra, jag med.
Idag så släpptes Perfect Dark på Xbox Live. Och för er som inte vet vad det är så orkar jag inte förklara. Kolla mitt förra inlägg för lite info. Fast det var inte exakt som det gamla N64-spelet. Grafiken var lite uppdaterad, men det var fortfarande samma, gamla spel.
De hade inte gjort som med Turtles In Time, där de mer eller mindre tog bort allt nostalgivärde genom att "uppdatera" grafiken. Det hade jag köpt utan tvekan om de inte hade förstört det.
Jag känner att det börjar dra iväg nu, så jag ska avrunda. Men om ni mot all förmodan vill veta mer om nåt av dessa spel och vad jag tycker så fråga bara.
Btw, anledningen till att jag inte var i skolan idag (om nån bryr sig) var att jag har haft ont i huvet i tre dar och idag kände jag mig smått febrig, så det kändes bäst att vara hemma. Först ryggen och nu huvet, tror att gud långsamt försöker ta kål på mig.
Du får fan göra bättre ifrån dig om du ska få ner mig, din gamle gnidare.
I heard that, Curtis.
Anyway, first things first.
Igår var jag tvungen att köra mor till jobbet. Innan skolan. Så det var lite jobbigt, men, men. Det blir ju mycket billigare än buss så.
I Karlstad tog jag upp Sascha (detta är andra gången du är med i min blogg, nöjd nu?) som kände för att åka med. Sedan flöt dagen på som vanligt. Och när sista lektionen var slut (öhm, hehe, ja) skulle jag direkt åka och hämta mor igen.
Och eftersom jag inte ville åka själv in till stan så frågade jag om någon ville åka med. Det vill folk. Mary-Ann, Linnea och Sascha (nu måste du fan va nöjd iaf) kände sig lata och ville åka bil. Men vem kan klandra dem; det var ju jag som körde, höhö. Sascha gick av i Grums och de resterande följde med till Karlstad.
På väg till Karlstad så inträffade en lite spännande sak. Jag stod still vid ett trafikljus och slog en blick mot backspegeln. Där ser jag, i bilen bakom mig, ett par tärningar som hänger i backspegeln. Detta är ju inte så märkvärdigt, men det är här det kuliga kommer in: jag har exakt likadana tärningar hängandes MIN backspegel.
Detta finner jag mycket roligt och förmedlar denna kunskap till mina passagerare. De finner också denna bisarra händelse komisk.
Så jag pekar på tärningarna och gör tummen upp. Lyckligtvis ser inte personen i bilen bakom det. Men då tar Mary-Ann tag i saken och gör samma sak, men ser till att personen i bilen bakom ser det. Först ser den lite förbryllad ut, men när den fattat så gör den samma sak; alltså pekar och tummar upp. Mycket underhållande.
Anledningen till att jag referarar till "personen i bilen bakom" som "den" är att jag faktiskt inte vet om det var en kille eller tjej, den hade mössa och solglasögon på sig. Och min bakruta är lite lortig.
Så om du som läser detta befann dig i stan runt kl 15.00 igår och har tärningar i din bils backspegel och såg 3 idioter i en bil framför dig vid ett trafikljus, så ber jag om ursäkt.
Anyway,
I stan så släppte jag av Linnea vid tågstationen. Det var meningen att Mary-Ann skulle gå av där också, men eftersom jag var lite osäker på vägen till där min mor jobbar från stationen, så hängde hon med som vägvisare.
Efter jag hämtat mor så åkte vi hem, men först släppte jag av Mary-Ann vid Bergviks köpcentrum (igen, hoppas inte det gjorde nåt).
And now for something completely different...
Okej, sitter ni ner? Är ni redo för den fasansfulla saken jag berätta om i början av inlägget? Helt ärligt nu, jag skojar inte om ni tror det. Det är faktiskt förjävligt. Okej, here goes nothing.
DET GÅR ATT LADDA NER NÅGRA AV LADY GAGAS LÅTAR TILL ROCK BAND. AAAARRGHGHHGH!!!
Seriöst?!? Vad fan. Jag dog nästan när jag såg det på Xbox Live häromdan. Jag känner mig smutsig, våldtagen och jävligt illamående. Det är som de har tagit någonting som jag håller mycket kärt och bara dragit det i skiten. Jag känner hur min värld börjar upplösas framför mina egna ögon. Allt jag tidigare trott på har gått i spillror.
Jag vet inte ens hur jag ska börja sammanfatta hur jag känner. Eller rättare sagt, jag kan inte sammanfatta detta.
Därför låter jag min gamla vän Treebeard summera mina känslor:
"There is no curse in Elvish, Entish, or the tongues of Men for this treachery."
Okej, redo för lite bättre nyheter? Bra, jag med.
Idag så släpptes Perfect Dark på Xbox Live. Och för er som inte vet vad det är så orkar jag inte förklara. Kolla mitt förra inlägg för lite info. Fast det var inte exakt som det gamla N64-spelet. Grafiken var lite uppdaterad, men det var fortfarande samma, gamla spel.
De hade inte gjort som med Turtles In Time, där de mer eller mindre tog bort allt nostalgivärde genom att "uppdatera" grafiken. Det hade jag köpt utan tvekan om de inte hade förstört det.
Jag känner att det börjar dra iväg nu, så jag ska avrunda. Men om ni mot all förmodan vill veta mer om nåt av dessa spel och vad jag tycker så fråga bara.
Btw, anledningen till att jag inte var i skolan idag (om nån bryr sig) var att jag har haft ont i huvet i tre dar och idag kände jag mig smått febrig, så det kändes bäst att vara hemma. Först ryggen och nu huvet, tror att gud långsamt försöker ta kål på mig.
Du får fan göra bättre ifrån dig om du ska få ner mig, din gamle gnidare.
I heard that, Curtis.
I want to hold your hand.
Tja, länge sen sist.
Har helt enkelt inte orkat/haft tid.
Många av er undrar säker varför jag drog från naturkunskapen i tisdags. Anledningen till det var att det hände en grej och jag orkade inte vara kvar. Så ja gick hem. Ja, GICK hem.
Trodde det skulle gå på under 2 timmar. men icke. 2 timmar och 5 minuter tog det.
Det var också anledningen till att jag inte kom på universitetsskiten (som iofs verkade väldigt värdelöst) eller till skolan på torsdagen.
Annars har det inte hänt så mycket mer. Syrran har skaffat en liten dvärghamster. Den är jättegullig, man kan hålla den i handen och den kryper runt och håller på, så det kittlar på ett jättekul sätt. Och den har stora, gulliga, svarta ögon som tittar gulligt på en och.... Öhrm.. Ja...
I AM A MAN.
Så, nu känns det bättre.
På onsdag kommer Perfect Dark ut på Xbox Live Arcade, ett mycket efterlängtat spel. Kom ut på Nintendo 64 för ca 10 år sen, och nu så släpps det på Xbox. Awesome.
Det händer också en annan grej på onsdag. Det är dock bara jag och två andra som vet vad det handlar om. Och jag hoppas att det förblir så.
Så, nu har jag inget mer att komma med.
"Nobody calls me a fartface and gets away with it."
Har helt enkelt inte orkat/haft tid.
Många av er undrar säker varför jag drog från naturkunskapen i tisdags. Anledningen till det var att det hände en grej och jag orkade inte vara kvar. Så ja gick hem. Ja, GICK hem.
Trodde det skulle gå på under 2 timmar. men icke. 2 timmar och 5 minuter tog det.
Det var också anledningen till att jag inte kom på universitetsskiten (som iofs verkade väldigt värdelöst) eller till skolan på torsdagen.
Annars har det inte hänt så mycket mer. Syrran har skaffat en liten dvärghamster. Den är jättegullig, man kan hålla den i handen och den kryper runt och håller på, så det kittlar på ett jättekul sätt. Och den har stora, gulliga, svarta ögon som tittar gulligt på en och.... Öhrm.. Ja...
I AM A MAN.
Så, nu känns det bättre.
På onsdag kommer Perfect Dark ut på Xbox Live Arcade, ett mycket efterlängtat spel. Kom ut på Nintendo 64 för ca 10 år sen, och nu så släpps det på Xbox. Awesome.
Det händer också en annan grej på onsdag. Det är dock bara jag och två andra som vet vad det handlar om. Och jag hoppas att det förblir så.
Så, nu har jag inget mer att komma med.
"Nobody calls me a fartface and gets away with it."
Why is a raven like a writing desk?
Tja. Idag var på bio. Alice In Wonderand. Innan jag såg den var jag lite osäker; den kunde ses som dubbad svensk skitversion eller originalversion (gissa vilken jag såg). Bara detta tyder på att filmen är mer barnorienterad. Sen var det 11-årsgrans också. Alltså barn. Men som tur var så hade jag ganska fel.
Jag skulle inte kalla det en barnfilm, men jag skulle inte kalla det en vuxenfilm (nej, inte den sorten) heller. En trevlig familjefilm skulle nog passa bra.
Anway, ni vill väl veta vad jag tyckte om den? Eller det vill ni nog inte, men är ni dumma nog att läsa min blogg så får ni stå ut med det.
Jag kan inte garantera att inlägget kommer att vara fritt från spoilers, men jag ska försöka att inte avslöja allt för mycket.
Eftersom detta är en Tim Burton-rulle, så måste ju Johnny Depp och Helena Bonham Carter vara med. Båda såg oerhört löjliga ut. The Red Queen (Carter) hade ett enormt huvud. Hon var lite smålik Mr. Mackey efter han har använt droger. Och första gången jag såg The Mad Hatter (Depp) tänkte jag typ "vad fan?". Han såg ut som en blandning mellan Marcus Elwood från The Benchwarmers (en mycket bra film) och Pennywise, från Stephen Kings It.
Men båda skådespelarna levererade mycket bra. Och jag tror att det enda Helena sa, eller rättare sagt skrek i hela filmen var "OFF WITH THEIR HEADS!" Okej, hon hade kanske några fler repliker.
Och jag älskade verkligen Tweedledum and Tweedledee, ni vet; de tjocka, korkade tvillingarna. De spelades av Little Britain-skådisen Matt Lucas. Spelades av är väl att ta i. De var nog mestadels dataanimerade, men utseendet och rösten var från honom iaf. Riktigt underbart.
Jag gillade också att larven, Absolem eller nåt hette han, is voiced by (kom inte på nåt bättre, svenskt uttryck) Alan Rickman. Äntligen en roll som passar honom. (OBS! skämt.)
Och Jabberwocky, den stora farliga drakgrejen, har världens tuffaste röst. Christopher Lee. Synd att han knappt hinner prata så mycket.
Nu när jag tänker på det var det massa skådespelare som var med i den här filmen som har vart med i en eller flera Harry Potter-filmer. Helana Bonham Carter, Alan Rickman och Frances de la Tour (undrar om hon har blivit kallad Tour de France nån gång). De borde ha kallat filmen Alice In Hogwartsland.
Det var däremot en grej som jag störde mig lite på. Alice, under nästan hela filmen, vägrar tro att det händer på riktigt, hon är helt säker på att det bara är en dröm. Men ändå är hon för feg för att möta Jabberwocky. Ingenting kan skada henne i en dröm, det säger hon själv i filmen, så varför fegar hon ur? Om jag fick chansen att döda en drake med Christopher Lees röst i en dröm, i helvete att jag skulle sumpa den chansen.
En annan grej som är lite konstig är att Alice, när hon äntligen har fattat att det bara är hon som kan besegra draken, blir en mästare i att hantera svärdet. De nämner dock en gång att svärdet har en egen vilja eller nåt sånt. Men jag tycker inte att det är en bra nog förklaring till att hon helt plötsligt blir Jackie Chan.
Just det, glömde att nämna att de måste hämta ett magiskt svärd som The Red Queen har gömt för att ens kunna besegra Jabberwocky.
Ibland kändes det nästan som filmen var en parodi, den var lite väl löjlig vid vissa tillfällen, men jag skulle nog inte kalla den en komedi. Jag vet inte, men av nån anledning lämnade filmen en väldigt stort intryck på mig. Det var nästan så att jag började gråta vid ett tillfälle under filmen, men det är ju förstås jag också.
Jag har säkert mer att säga om filmen, men jag orkar varken tänka eller skriva mer nu. Vill ni veta mer vad jag tyckte om den kan ni ringa eller helt enkelt prata med mig. Om ni totalt skiter i vad jag tyckte om den, som vettiga människor, så ringer ni inte.
Så, my final verdict. En riktigt bra film, gillar ni Tim Burtons filmer, knasiga skapeler, larver med Alan Rickmans röst och stora huvuden, lär ni nog gilla Alice In Wonderland. Ett tips bara, kolla på originalversionen. Jabberwockys röst är värt det.
Jag skulle också vilja gratulera Arkimedes III som vann min tävling (se förra inlägget). Till alla er (en person) som inte vann, bättre lycka nästa gång. Och jag tänker avsluta detta inlägg med Arkimedes III vinnande bidrag.
"Jag svalde en asiat. Nu lever han i min mage. Han heter Leif. Spännande, va?"
Jag skulle inte kalla det en barnfilm, men jag skulle inte kalla det en vuxenfilm (nej, inte den sorten) heller. En trevlig familjefilm skulle nog passa bra.
Anway, ni vill väl veta vad jag tyckte om den? Eller det vill ni nog inte, men är ni dumma nog att läsa min blogg så får ni stå ut med det.
Jag kan inte garantera att inlägget kommer att vara fritt från spoilers, men jag ska försöka att inte avslöja allt för mycket.
Eftersom detta är en Tim Burton-rulle, så måste ju Johnny Depp och Helena Bonham Carter vara med. Båda såg oerhört löjliga ut. The Red Queen (Carter) hade ett enormt huvud. Hon var lite smålik Mr. Mackey efter han har använt droger. Och första gången jag såg The Mad Hatter (Depp) tänkte jag typ "vad fan?". Han såg ut som en blandning mellan Marcus Elwood från The Benchwarmers (en mycket bra film) och Pennywise, från Stephen Kings It.
Men båda skådespelarna levererade mycket bra. Och jag tror att det enda Helena sa, eller rättare sagt skrek i hela filmen var "OFF WITH THEIR HEADS!" Okej, hon hade kanske några fler repliker.
Och jag älskade verkligen Tweedledum and Tweedledee, ni vet; de tjocka, korkade tvillingarna. De spelades av Little Britain-skådisen Matt Lucas. Spelades av är väl att ta i. De var nog mestadels dataanimerade, men utseendet och rösten var från honom iaf. Riktigt underbart.
Jag gillade också att larven, Absolem eller nåt hette han, is voiced by (kom inte på nåt bättre, svenskt uttryck) Alan Rickman. Äntligen en roll som passar honom. (OBS! skämt.)
Och Jabberwocky, den stora farliga drakgrejen, har världens tuffaste röst. Christopher Lee. Synd att han knappt hinner prata så mycket.
Nu när jag tänker på det var det massa skådespelare som var med i den här filmen som har vart med i en eller flera Harry Potter-filmer. Helana Bonham Carter, Alan Rickman och Frances de la Tour (undrar om hon har blivit kallad Tour de France nån gång). De borde ha kallat filmen Alice In Hogwartsland.
Det var däremot en grej som jag störde mig lite på. Alice, under nästan hela filmen, vägrar tro att det händer på riktigt, hon är helt säker på att det bara är en dröm. Men ändå är hon för feg för att möta Jabberwocky. Ingenting kan skada henne i en dröm, det säger hon själv i filmen, så varför fegar hon ur? Om jag fick chansen att döda en drake med Christopher Lees röst i en dröm, i helvete att jag skulle sumpa den chansen.
En annan grej som är lite konstig är att Alice, när hon äntligen har fattat att det bara är hon som kan besegra draken, blir en mästare i att hantera svärdet. De nämner dock en gång att svärdet har en egen vilja eller nåt sånt. Men jag tycker inte att det är en bra nog förklaring till att hon helt plötsligt blir Jackie Chan.
Just det, glömde att nämna att de måste hämta ett magiskt svärd som The Red Queen har gömt för att ens kunna besegra Jabberwocky.
Ibland kändes det nästan som filmen var en parodi, den var lite väl löjlig vid vissa tillfällen, men jag skulle nog inte kalla den en komedi. Jag vet inte, men av nån anledning lämnade filmen en väldigt stort intryck på mig. Det var nästan så att jag började gråta vid ett tillfälle under filmen, men det är ju förstås jag också.
Jag har säkert mer att säga om filmen, men jag orkar varken tänka eller skriva mer nu. Vill ni veta mer vad jag tyckte om den kan ni ringa eller helt enkelt prata med mig. Om ni totalt skiter i vad jag tyckte om den, som vettiga människor, så ringer ni inte.
Så, my final verdict. En riktigt bra film, gillar ni Tim Burtons filmer, knasiga skapeler, larver med Alan Rickmans röst och stora huvuden, lär ni nog gilla Alice In Wonderland. Ett tips bara, kolla på originalversionen. Jabberwockys röst är värt det.
Jag skulle också vilja gratulera Arkimedes III som vann min tävling (se förra inlägget). Till alla er (en person) som inte vann, bättre lycka nästa gång. Och jag tänker avsluta detta inlägg med Arkimedes III vinnande bidrag.
"Jag svalde en asiat. Nu lever han i min mage. Han heter Leif. Spännande, va?"
It was an axeident. Get it? AXE-ident.
Tjenna. Idag (läs igår) så körde jag mor till jobbet i Karlstad. Det blir billigare så än att ta buss. Så jag var tvungen att gå upp klockan 7. På ett lov. Fy helvete. Anyway, det gick väl bra, I suppose.
Sen när jag kom hem så la jag mig å sov ett par timmar. Sen skulle jag hämta henne också, så det var bara att sätta sig i bilhelvetet och dra iväg. På väg hem drog vi till Burger Kong (hehe) och käkade lite.
Sen på hemvägen, på motorvägen ut från Våxnäs tror jag det var, så var det en sjuhelvetes blikö. Den rörde sig ungefär lika fort som nånting som rör sig jävligt sakta. När vi hade kommit fram en bit så såg vi en jävla mass poliser och ambulanser, vi såg också två stycken bilar som inte såg så bra ut.
Vet inte om det var några allvarligt skadade; förhoppningsvis inte. Jag såg inga personer, förutom poliser och andra räddningsfolk, så de kanske redan hade kört iväg dem till sjukhuset.
Det gick nog bra.
Jag har också kollat klart på en walkthrough av Silent Hill idag (igår) också... också. Spännande spel. Ett bevis på att spel behöver inte ha bra grafik för att vara bra.
Sen har det inte hänt nåt mer spännande. Hur var eran dag? Skiv gärna en kommentar och berätta. Den som skriver den mest spännande historien får en hedersomnämnelse i mitt nästa inlägg. Som kan bli typ närsomhelst, så skynda er att skriva.
"...and you'll stand on the edge of that cliff and you'll ask yourself; What's the point? There is no point, is there? There's only the empty void."
Sen när jag kom hem så la jag mig å sov ett par timmar. Sen skulle jag hämta henne också, så det var bara att sätta sig i bilhelvetet och dra iväg. På väg hem drog vi till Burger Kong (hehe) och käkade lite.
Sen på hemvägen, på motorvägen ut från Våxnäs tror jag det var, så var det en sjuhelvetes blikö. Den rörde sig ungefär lika fort som nånting som rör sig jävligt sakta. När vi hade kommit fram en bit så såg vi en jävla mass poliser och ambulanser, vi såg också två stycken bilar som inte såg så bra ut.
Vet inte om det var några allvarligt skadade; förhoppningsvis inte. Jag såg inga personer, förutom poliser och andra räddningsfolk, så de kanske redan hade kört iväg dem till sjukhuset.
Det gick nog bra.
Jag har också kollat klart på en walkthrough av Silent Hill idag (igår) också... också. Spännande spel. Ett bevis på att spel behöver inte ha bra grafik för att vara bra.
Sen har det inte hänt nåt mer spännande. Hur var eran dag? Skiv gärna en kommentar och berätta. Den som skriver den mest spännande historien får en hedersomnämnelse i mitt nästa inlägg. Som kan bli typ närsomhelst, så skynda er att skriva.
"...and you'll stand on the edge of that cliff and you'll ask yourself; What's the point? There is no point, is there? There's only the empty void."
I hear them start to state the time of death is half past six.
Tjo. Som ni kanske kommer ihåg från det förra inlägget jag skrev så har jag ont i ryggen. Förjävla ont i ryggen. Och det gäller fortfarande.
Men tror ni det hindrar folk från att ge mig de mest ondskefulla uppgifterna? I helvete heller.
Igår, tror jag, skulle jag och far skotta bort massa snö från mormors tak så att inte all snö gör så att taket rasar in. Det var inte så jävla rockigt. Ett normalstort hus med ca 1m snö på. Överallt. Det tog ett tag. Min rygg firade inte precis.
Och idag, jämt nyss faktiskt, så hjälpte jag far att lassa in en jävla massa ved från en kärra til vår källare. Om min rygg kunde, skulle den ha tagit livet av sig. Om den kunde.
Så nu sitter jag och försöker hålla tillbaka tårarna medan skriver detta inlägg.
Annars har det inte hänt nåt nytt direkt.
"It's just as random as rolling the dice or playing the lottery. Sometimes you win and sometimes you lose. But I guess it's better than using drugs or alcohol, because with drugs and alcohol, especially drugs, you always lose."
Men tror ni det hindrar folk från att ge mig de mest ondskefulla uppgifterna? I helvete heller.
Igår, tror jag, skulle jag och far skotta bort massa snö från mormors tak så att inte all snö gör så att taket rasar in. Det var inte så jävla rockigt. Ett normalstort hus med ca 1m snö på. Överallt. Det tog ett tag. Min rygg firade inte precis.
Och idag, jämt nyss faktiskt, så hjälpte jag far att lassa in en jävla massa ved från en kärra til vår källare. Om min rygg kunde, skulle den ha tagit livet av sig. Om den kunde.
Så nu sitter jag och försöker hålla tillbaka tårarna medan skriver detta inlägg.
Annars har det inte hänt nåt nytt direkt.
"It's just as random as rolling the dice or playing the lottery. Sometimes you win and sometimes you lose. But I guess it's better than using drugs or alcohol, because with drugs and alcohol, especially drugs, you always lose."
I'm just kidding, kid. Welcome to Hell, enjoy the buffet!
Tja, då var man hemma igen efter 3 veckors lidande i värmen. Hur det har vart? Okej. Det är ju en upplevelse för livet, men aldrig i helvete att jag åker tillbaka. Jag orkar inte berätta allt som hänt, men om ni lugnar er nån vecka så kanske jag orkar fixa upp en dagbok över hela resan, som också är mitt projektarbete.
Jag måste faktiskt säga att jag känner mig lite ensam (mer än vänligt alltså) nu när jag är hemma. Trots att jag hatar att vara bland folk för länge. Vet inte...
Anyway, jag är glad över att vara hemma och att äntligen kunna spela Bioshock 2. Som enligt mig inte riktigt var lika bra som ettan, men det var fortfarande ett riktigt bra spel. Gillande inte slutet. Och jag tyckte storyn var lite svår att hänga med i.
All in all, ett bra spel. 8/10. Om mina omdömen betyder nåt för någon.
Har också förbannat ont i ryggen, vet inte riktigt vad jag har gjort, men det kan vara kopplat till packningen jag bar under resan hem. För jag började ana lite småsmärtor i ryggen när jag kom hem. Men idag så var det som Ezio Audatore de Firenze anföll mig utan anledning. Kan knappt gå, känner mig väldigt patetisk för tillfället. Hehe.
Anyway, får se hur det är imorrn.
Until next time.
Jag måste faktiskt säga att jag känner mig lite ensam (mer än vänligt alltså) nu när jag är hemma. Trots att jag hatar att vara bland folk för länge. Vet inte...
Anyway, jag är glad över att vara hemma och att äntligen kunna spela Bioshock 2. Som enligt mig inte riktigt var lika bra som ettan, men det var fortfarande ett riktigt bra spel. Gillande inte slutet. Och jag tyckte storyn var lite svår att hänga med i.
All in all, ett bra spel. 8/10. Om mina omdömen betyder nåt för någon.
Har också förbannat ont i ryggen, vet inte riktigt vad jag har gjort, men det kan vara kopplat till packningen jag bar under resan hem. För jag började ana lite småsmärtor i ryggen när jag kom hem. Men idag så var det som Ezio Audatore de Firenze anföll mig utan anledning. Kan knappt gå, känner mig väldigt patetisk för tillfället. Hehe.
Anyway, får se hur det är imorrn.
Until next time.
